Bekämpningsmedel i maten
Ungefär 43 procent av konventionella livsmedelsprover i EU har mätbara rester av bekämpningsmedel, jämfört med knappt 20 procent av de ekologiska.
Vad säger EU:s senaste kontroller?
Den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA sammanställer varje år alla medlemsländers kontroller. I rapporten för 2024, som publicerades i maj 2026, analyserades 86 449 prover:
| Resultat (2024) | Alla prover | Ekologiska prover |
|---|---|---|
| Inga mätbara rester | 58,4 % | 80,4 % |
| Rester under gränsvärdet | 38,3 % | 18,8 % |
| Över gränsvärdet | 3,3 % | 0,9 % |
Räknar man bort de ekologiska proverna hade omkring 43 procent av de konventionella proverna mätbara rester. Bland de ekologiska var det knappt 20 procent.
En stor del av det som hittas i ekologiska prover är ämnen som är tillåtna i ekologisk odling, till exempel koppar och spinosad, eller ämnen som förekommer naturligt. Otillåtna ämnen fanns i omkring 1 till 2 procent av de ekologiska proverna. EFSA förklarar dem med vindavdrift, förorening eller felmärkning.
Vilka frukter har mest rester?
I EU:s samordnade kontrollprogram 2024 var det vanligast med flera olika rester i samma prov i:
- bordsdruvor (78 % av proverna)
- grapefrukt (73,5 %)
- bananer (66,1 %)
Sett till alla kontrollprogram fanns flest prover med flera rester i apelsiner, bordsdruvor, jordgubbar och äpplen.
Livsmedelsverkets kontroller i Sverige
Livsmedelsverkets senaste publicerade rapport gäller 2022 och 2023:
- 2022: 270 prover. 53 procent hade inga mätbara rester och 4,8 procent låg över ett gränsvärde. I frukt och bär hade 80 procent av proverna rester.
- 2023: 221 prover. 64 procent hade inga mätbara rester och 2,7 procent låg över ett gränsvärde.
- Svenskodlade produkter hade inga överskridanden något av åren. Import från länder utanför EU står historiskt för flest överskridanden.
Livsmedelsverket skriver själva att antalet prover var betydligt lägre än tidigare år, och att det därför är svårt att dra slutsatser om trender.
Naturskyddsföreningens tester
Naturskyddsföreningen lät 2026 testa 86 produkter från fem matkedjor. Rester fanns i 74 procent av de konventionella produkterna och i 8 procent av de ekologiska. Alla halter låg under gränsvärdena. Sämst var konventionella äpplen, vindruvor och vetemjöl.
Testet är litet och beställt av en miljöorganisation, men resultatet stämmer med bilden från EFSA.
Är resterna farliga?
EFSA bedömer att risken från resterna i kosten är låg för de flesta grupper och ämnen. Gränsvärdena sätts med säkerhetsmarginal.
Kritiker pekar på två saker som gränsvärdena inte fångar väl: att flera ämnen kan samverka (cocktaileffekter), och att vissa ämnen kan vara skadliga redan i låga doser under fosterlivet och barndomen. Europaparlamentets utredning från 2016 lyfter just effekter på barns utveckling. Läs mer i guiden Är ekologisk mat nyttigare?
Så minskar du rester
- Välj ekologiskt för de värsta frukterna: äpplen, jordgubbar, citrus, vindruvor och bananer.
- Skala citrus och var försiktig med att använda konventionellt citrusskal i matlagning. Resterna sitter framför allt i skalet.
- Välj svenskodlat när det går. Svenska prover har haft få eller inga överskridanden.
- Skölj frukt och grönt. Det tar bort en del av resterna på ytan, men inte det som tagits upp i frukten.
Fler tips finns i guiden Så prioriterar du när du handlar ekologiskt.